Potatis - 3rd EP

by Robotprins

supported by
/
  • Includes unlimited streaming via the free Bandcamp app, plus high-quality download in MP3, FLAC and more.

     ¥700 JPY  or more

     

1.
2.
3.
4.
5.
6.

about

Tror du på trollkarlar? Läskiga och snälla som använder den magi som glömts av vanliga dödliga sedan säkert 20 år tillbaka. Tror du? På?
I vilket fall som helst tror de inte på dig. Alla förutom en.
Endast en trollkarl tror på dig och alla andra människor här i stan och utanför.
Denne trollkarl hette Karl troll...karl. Karl trollkarl. Han trodde på de mytomspunna människorna som alla andra trollkarlar bara sa var saga och hittepå. Och lika mycket som karl trodde på dem fruktade han dem.
Läskiga och hemskliga tyckte han att de var och därför bestämde han sig för att bli den ondaste av trollkarlar som skulle ta över världen och tvinga mänskligheten att buga inför hans ondsklighet.

Men tiderna var tuffa och karls budget stram. Hans potatisland står i blom,
men de goa pärorna får han inte många slantar för, tyvärr.
Karl hade ej ens möjligheten att betala minimilön åt sina slavgubbar och hantlangare vilket resulterade i att de alla lämnade honom i korken.
Oh, vad ensam och ledsen man kan bli. Men Karl ger inte upp sin dröm att
krossa mänskligheten under sina morgontofflor i första taget.
Om han inte har råd med en armé av busar som hjälper honom i krossandet får han hitta på ett mer ekonomiskt sätt att åstadkomma detta.
Ping, Pang och Pong! En idé är på språng. I karls huvud alltså.
Iväg till leksaksaffären bär det. karl köper på sig alla de leksaksrobotar
med laserpistoler och granater han kan hitta. Han har sparat sin veckopeng
i fem år för att ha råd med detta. Det blir ganska många leksaksrobotar.
Nu är han hemma igen. Men vad ska han med leksaksrobotar till? De kan ju
inte slåss. De är ju inte levande eller så. Nej, det är de icke. Icke än.

Karl slösar ingen tid på att förklara situationen för läsaren.
Istället slår han upp, så hårt han kan, sin receptbok för hemska och roliga
trolldrycker. På sida 52,5 hittar han det recept han letat efter.
"Göra sånt som typ inte är levande till typ levande varelser typ"-drycken.
Med denna dryck kan han göra en robotarmé som kan fördöda de ohyggliga
människogubbarna. Det bubblar i den stora grytan och karl röm om.
En nypa salt och drycken är klar.
Då var det bara att hälla denna förunderliga dryck på robotarna och en
mäktig armé som lyder till karls minsta vink blir till verklighet.
Men oj! Är klockan redan fem? Då vart det dags att vattna potatislandet för Karl.
Ut i trädgården och vattna på bara. Karl börjar vattna de små groddarna
djupt ner i marken, men upptäcker till sin förfasning att det är ej en
vattenkanna han håller i sin utsträckta hand utan den magiska dryck han precis hade bryggt.
Ack och ve. Så här skulle det icke gå till. och alla ingredienserna är sig slut.
Hur skall han nu kunna skapa sin fasansfulla armé.
Men mer hinner inte karl tänka innan...plopp. Upp dyker en potatisgrabb med
ett stort leende på sina potatisläppar och en förnöjt tjut.
plippedi plopp. En, två, tre till potatisar dyker upp och alla är lika
glada som de kan vara. Sakta som säkert poppar det upp fler och fler potatisar
Och alla är de snälla och goa. Kramar Karl och hälsar så trevligt gör de också.
Fnys och fnask. Vad ska jag med en massa hurtiga potatisar till?
De är ju inte alls hemska och skräckinjagande. Vem skulle skrämmas av en
myspysig potatisarmé? Inte jag.
I en dag eller två är Karl sur över sitt "misslyckande". Men potatisarna håller
humöret uppe och lagar god mat och ger karl massage och aromaterapi. efterhand börjar det iskalla stenhjärta som bor i karls bröst att smälta till en mjukare och snällare form. Potatisarna börjar karl se som sina vänner och i sinom tid har han glömt alla tankar om att mosa mänskligheten.
Länge och väl lever Karl tillsammans med potatisarna i harmoni, men som i alla
sagor slutar det inte här.

Som sig borde frodades och fröjdade de små potatisarna tillsammans med den snälle Karl trollkarl. Alla var de vältränade och supersexiga som de flesta potatisar är. Sa jag alla? Jag menade ju förstås alla förutom en. En stackars liten möglig potatis vid namn Fuliprutt var nämligen lika ful som just en prutt. Och möglig också förstås. De brukade sig vara så att de populära och snyggligt läckra potatisarna gjorde narr av de osköne fuliprutt så gott de kunde. 'Ocooling', 'Potatis som inte är snygg' och 'Palsternackshuve' är exempel på de svidande ord som fuliprutt dagligen fick höra i sina små potatisöron.
Om kvällekvisten brukade han gråta sig en tår åt sitt hemska öde, men han vart aldrig ondsint mot de som orsakade denna knöliga smärta.
'Det är bara okunskap! de fruktar bara det som är annorlunda och inte sexigt
och drömligt vackert. det är icke deras fel.' Ungefär så här skulle man kunna
tänka sig att fuliprutt tänkte ibland.
Men, men, men, men, men iaf. Det fanns också de som inte gillade smärta potatispojkar utan föredrog tjockismockar och fetegoa grabbar.
De som jag just nu har i otanke är de giriga och självsintliga grisarna i styrelsen för bolaget chipsmördarna AB.
De var egentligen inga grisar, men är man närsynt behöver man sina glasögon förupptäcka detta.
Idén bakom bolaget var en mycket dum en. Tanken vara att de skulle
tillverka chips gjorda på endast de finaste av levande potatisar och sälja påsar
fyllda av dessa chips till ett förmånligt pris. Men givetvis hade det aldrig
funnits några levande potatisar innan Karl var en klant vilket hade resulterat
i att bolaget gått back sisådär några miljoner sedan det grundades. Men nu hade de chansen.
Knack, knack på. utanför Karls dörr står en hög av svinliknande varelser i
skräddarsydda kostymer och en portfölj fylld till bredden med sedlar av den
ädlaste sort. 'Nej tack. potatisarna är mina vänner och icke till salu' säger
Karl bryskt som genast förstår vad det handlar om.
Grymtandes bittert vänder sig chipsmördarna om och trampar därifrån.

Men inte länge dröjer det förrän de har trampat tillbaka, men den här gången avstår de från att knacka på. Det är natt och sover så gott gör alla i trollkarlen Karls trolliga hus. Nu är det kindnappningsdags har jag hört! De rika svinen gör sitt bästa för att vara diskreta i sin bortrövning, men lyckas ändå välta dörrar, krossa fönster och orsaka översvämmning när de bryter sig in huset med sina klumpedunsiga kroppar.
Tur för dem att Karl och hans potatisar sover så djupt att de inte vaknar en enda sekund. Lätt som en potatisplätt roffas levande potatisar ner i en säck, men rätt som en fjätt stoppas roffandet.
'Kolla pau din här päran va? Möögli å dann. Din kan man ente göra nårra fejna shipps pau.' Utbrister en av de dumma när han får syn på den slumrande fuliprutt. På detta vis hamnar alla potatisar förutom just fuliprutt i säcken och bärs iväg till den onda chipsmördarfabriken.
Morgonen gryr till fasansfulla jämringar och gråt. Karl är ledsen, så ock Fuliprutt. Alla deras vänner och fiender är puts väck och vad som är i görningen har de båda full koll på. Om ingen stoppar de chipsmördande grisarna kommer en ohygglig tragedi att drabba deras allra närmaste rotfrukter. Men vem kommer att bli hjälten som räddar dagen och några potatisar? Blir det Fuliprutt, den svaga och mögliga potatisen
som ingen tycker om, eller blir det Karl trollkarl, den mäktiga magikern som med sina övernaturliga krafter som kan få vem som helst att göra som han vill.
Karl går på gråtkalas så det får bli upp till den värdelösa knölen Fuliprutt att
rädda livet på de som retat honom tills han inte var så glad.

Utan att tveka far Fuliprutt ut genom dörren och iväg mot chipsmördarfabriken för att rädda potatisar och vara hjältig. Efter en vecka är han framme vid fabriken. Fabriken må vara precis granne med karls hus, men fuliprutt är liten och inte så snabb.
Som tur är har grisfolket sovit på ett golv i dagarna sju vilket betyder att de resterande potatisarna fortfarande är i gott skick och inte alls chipsiga.
Men kanske inte så länge till. De sjusovande grisarna har nu vaknat upp från sin slummer och sätter på super-chips-hacker-knifer 2000. Den bästa och dödligaste av alla chipshackarmaskiner.
Maskinen startar och ger från sig ett fasansfullt och sådär skärligt och hackigt väsen. Ojoj! utifrån fönstret ser Fuliprutt vad som håller på att ske och vill gärna rädda sina potatisbröder, men hur kan han komma in?
Då kommer han på att han är en mycket möglig och äcklig potatis och att det som en gång gjort honom till ett objekt för åtlöje och reteri kan han nu använda till sin fördel. Med sin fantastiska mögelkraft möglar Fuliprutt utan problem ett stort hål i fabrikens tjocka titaniumvägg.
'Stoppa där era dumma grisapor!' ropar Fuliprutt med sin spräckliga målbrottsstämma.
I en hundradels timme stannar alla kostymsvin till i fruktan. Men när de ser
att det bara är en liten möglig pruttpotatis som försöker spela hjälte brister de ut i ett ljudligt och grymtligt skratt.
"Di e ju baura en liden möögli putautis. Å fuul som in prott e han åsså" utbrister de i kör.
Det skulle de inte ha gjort då detta gör Fuliprutt tämligen förargad.
med all sin mögliga superkraft skjuter han iväg en mögelstråle från sina potatishänder som flyger över golvet och fram till de grisliga gubbarna och möglar helt i sönder deras finfina kostymer. Utan kostymer upptäcker helt plötsligt alla i den nöffiga styrelsen att de är ohyggligt grisliga fläskberg som dessutom är dumma och onda. I förskräckelsen av denna
uppenbarelse far de iväg på alla fyra så fort deras klövar bär dem.

Hurra! dagen är räddad och ingen poatis kom till skada. När de är tillbaks i Karls hus en vecka senare slutar till slut trollkarlen att gråta och istället blir han glad. Han lagar en stor gryta med soppa de tårar han gråtit och sen blir det soppparty som håller på ända tills solen går i moln. Potatisarna tycker att det är den bästa och bittraste soppa de någonsin smakat. Och första. efter Ett halvår går äntligen solen i moln och alla i det trolliga huset kan ta sig en tupplur.
Sedan hans hjältemodiga insats har de snyggare potatisarna börjat bli snälla och kamratliga mot Fuliprutt vilket gör honom munter i skalet. Med sina mögliga superkrafter kommer säkerligen Fuliprutt att bli en hjälte igen och rädda världens från ondskefulla ondingar.
Men förmodligen inte.

SLUT!

credits

released October 27, 2013

Music: Philip Lindén
Story: Alexander Lidé
Artworks: Monica Kato
Mixing, Layout: Jun Kudo

tags

license

all rights reserved

about

Robotprins Sendai, Japan

Robotprins is a half-robot, half-prince hero, who likes adventuring and fighting the evil Ondman. Whatever he does he is always accompanied by sweet chiptunes that makes him stronger and more handsome.

ロボットとプリンスとの間に生まれたロボットプリンスは邪悪なオンドマンを倒す為に冒険を繰り広げるヒーロなんだよね。
彼の側にはいつもチップチューンが流れ、それが彼を強くたくましく、色男へと変えちゃうんだ。

Music: Philip Lindén
Story: Alexander Lidé
Artworks: Monica Kato
Mixing/Layout: Jun Kudo
... more

contact / help

Contact Robotprins

Streaming and
Download help